Wednesday, March 27, 2013

♥ Toledo



Om ni besöker Madrid, får ni inte missa möjligheten att besöka medeltidsstaden Toledo, sju mil söderut. Det är en galet vacker sagostad med slott och katedral, byggd på en böljande kulle omgiven av en flod och Robin Hood-mur. I tornet sitter Rapunzel och väntar på att i rättan tid släppa ut håret för en annalkande läcker prins, nä just det, hon var ju tyska. Gladiator Russel Crowe i kortkort då? Nej, det var ju i Colosseum... Well, you get the picture! 



Dämpade pastellfärger, hängande ampelgrönska och blommande körsbärsträd. 
Winter Spring Is Coming.


Det spanska hovet levde i Toledo innan de hamnade i Madrid. Staden var uppdelad i en judisk, en kristen och en muslimsk del, alla satte sin egen särprägel på arkitekturen.


Tusen & en natt. Många är de legender som talar om de förbjudna kärlekshistorierna över religionsgränserna som utspelade sig i all hemlighet. Fast kanske ändå inte så hemliga.

                                      

Puss min prins från en annan troinriktning, som med sin underbara familj överraskade mig med denna oförglömliga resa! Mitt hjärta svämmar över för er.


Mitt i sightseeing blev det 30 sekunders videoinspelning och jäklar, vad det plötsligt blev svårt att komma ihåg 3 meningar. Trots att jag försökte lätta upp den emellanåt pressade stämningen med att citera vad min syster lugnande brukar säga till sin make när han hamnar i en liten intellektuell kris: "Oroa dig inte älskling, det var inte för ditt läshuvud jag valde dig..." Det skämtet föll inte i god jord, så använd det inte.


Jesus intåg i Jerusalem firades med procession och svajande olivkvistar.  



Ungarna hade såååå kul, skojade och åt godis : ))) Vilket påminner mig om när jag själv och bästa väninnan skulle gå luciatåg med levande ljus för första gången klädda nästan likadant, hualigen vad våra mödrar oroade sig, att som de oansvariga lillasystrar vi var, skulle bli distraherade och sätta eld på håret på framförgående flickor...  Det där med ceremonier är sällan helt riskfritt.

Vi ses på Blåkulla, själv har jag uppgraderat till en rosa Nimbus 2001 om nån behöver skjuts!


Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Skapa din egen Tradera-widget

Tuesday, March 19, 2013

1 1/2 års väntan - på en tekopp!



Omsorgsfullt lagad ostindisk tekopp ur Barbro Grandelius samling


Tekopp med ägarmonogram, hemfört av Svenska Ostindiska Compagniet på 1700-talet, dess beställare fick vänta tålmodigt på sin kopp, tur och retur tog nämligen 1 ½ år! Rätt hisnande att tänka på denna lilla kopps historia och alla de liv som riskerades för det vita guldets skull.

Mödrarna till de sjömän som importerade tekoppen, var nog fyllda med illavarslande farhågor då de vinkade adjö på kajen i Göteborg. Sönerna slapp visserligen krigets faror, men livet till sjöss slutade för många med en snabb havsbegravning svepta i segelduk. En av fyra av de unga männen skulle inte återvända hem, bortsvepta i stormar, sjukdomar eller andra olyckor.
De äventyrslystna oftast ogifta ynglingarna, ibland upp till 150 st per resa, såg å sin hand en möjlighet att tjäna en rejäl hacka, betydligt mer än vad de skulle gjort i land som drängar. Utöver lönen lockade den där bonusen, att få ta hem 30-40 kg egna kinesiska tullfria varor som de sedan kunde avyttra som de själv ville. De exklusiva kinesiska varorna som te, porslin, siden, solfjädrar, kryddor, lackarbeten var omåttligt populära och kunde säljas till nästan vilket pris som helst.
Resan tog cirka 1 ½ år tur och retur Göteborg-Kanton, ibland spenderades hela 7 månader till havs utan möjligheten att gå i land p g a fientliga andra sjöfarande nationer och farofyllda piratvatten. Fluglarver och gråsuggor frodades i dricksvattnet och hungern var aldrig långt borta. Levande kalvar, oxar, höns, får, duvor och grisar trängdes på skeppen - kyl och frys fanns som bekant inte på den tiden.
Sjukdomarna härjade och frustrationen och irritationen var stor när det enda nöjet var sjöprästens obligatoriska predikningar.
Väl framme vid Kanton gjorde superkargören, kompagniets talesperson, affärer med kineserna utanför stadens murar. Inga utlänningar var tillåtna att komma in i staden och sjömännen var inte ens välkomna att gå i land under de 4-5 månader som handeln tog. Några sjömän tilläts gå i land varje dag och hjälpa till som hantlangare. Efter 1 ½ år borta, kunde de säga att de trampat kinesisk mark – måhända väldigt tillfälligt. Efter att skeppet renoverats och affärerna avslutats var det dags att vända skutan hemåt igen.
I Göteborg hälsades de återvändande som hjältar och hyllades med rejäla festligheter under sju dagar.

Efter det blev det AUKTION av de dyrbara kinesiska varorna!



Herman Lindqvist har skrivit en väldigt underhållande bok om Ostindiska Compagniet, ”Historien om Ostindiefararna” heter boken och du hittar den på antikvariaten.

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Auktioner på Tradera

Skapa din egen Tradera-widget